jag är bara människa

Nu kommer ännu ett sånt här argt inlägg, för nu är jag förbannad, rasande, ja kalla det vad ni vill! Jag ringde nyss min pappa och bad om mitt studebidrag efter två månaders avbetalning (2000 kr) för att jag hade ringt till Henrik för några tusen kronor, ja för det var till mobilen. Okej, visst, det hade vart heeelt OK att betala av dessa pengar om jag fortfarande var med den jag älskar, men så är ju inte fallet nu. Utan istället har jag tvingats betala räkningen själv, med alla mina pengar i TVÅ månaders tid. Jag har dessutom stått ut med jävligt sura/arga miner hemma, käftsmällar och utegångsförbud. VAD FAN MER BEGÄR DU PAPPA?!
Jag har gott runt som en idiot i skyltfönsterna och dregglat över saker jag har velat ha, men hela tiden tänkt "två månader kvar, två månader kvar" och nu när jag väl SKA få de, så måste jag köpa julklappar. Men inte fan har jag råd med det om jag inte får nå jääääävla pengar?! Hoppas budskapet har gått fram, jag är arg!

Min "plugglust" är dessutom heeelt borta nu. Fan vad jag hatar föräldrar ibland. Jag är bara människa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0